Fotografi = skriva med ljus.
Lite om min egna fotoutrustning.
Som så många andra har jag foto som hobby. Jag fotograferar det jag finner intressant och som jag vill bevara. Är och förblir en glad amatörfotograf utan ambition att bli yrkesfotograf. Att jag inte tjänar några pengar gör inget. Snarare så ser jag det som något positivt. Jag är inte i någon beroendeställning till någon annan.
.
Jag började min bana som amatörfotograf, när jag i femårsåldern fick överta min mammas gamla lådkamera. En kamera som jag sedan hade i ett antal år innan den ersattes av en liten kamera av bakelit, som jag hittade i gräset vid vägkanten på väg till skolan. Det dröjde sedan inte så länge innan den ersattes av en sprillans ny Bilora Bella 66. En kamera som jag hade stor glädje av under flera år. Med sina få inställningar och inskjutbara optik var den givetvis en relativt primitiv kamera, men åtskilligt bättre än de
kameror den ersatte. Synd bara att den inte finns kvar. Nu skulle det ha varit roligt att ha den och de andra kamerorna jag ägt kvar.
Säg den som inte vill gå vidare och så ville även jag. Jag började spara till en systemkamera. Jag samlade på mig mängder av reklambroschyrer. Ortens fotohandlare hemsöktes av mig i min hunger efter en lämplig kamera. Så en dag fann jag en som jag fastnade för. En Yashica J35. En enögd spegelreflexkamera med en kopplad
exponeringsmätare. Då den hade M42-gängfattning kunde jag låna objektiv av min pappa, som hade en Praktica IVb.
Under de år som har gått har jag haft ett otal kameror. Men det blev ju så, när jag under ett tiotal år arbetade som säljare i en fotoaffär. När det kom en ny kameramodell så ville man ju prova på och så bytte man kamera. Ofta utan att det behövdes, men man ville ju ha det senaste.
Under ett antal år låg mitt fotointresse nere. Det var i det närmaste helt borta, men så vaknade det och jag fann åter glädje i att fotografera. Köpte mig en liten kompaktkamera, en Minolta APS-kamera, för att ta lite familje- och resebilder med. Och det verkar, som att det var en sak, som kom att få mitt fotointresse att vakna på nytt. Riktig fart tog det när jag köpte min första digitalkamera. En Olympus Camedia 2040Z med hela 2,1 Mpixlar. Den kostade mig med två minneskort nästan 7000 kronor år 2002. Idag får man en betydligt vassare kamera för knappa tredjedelen.
Vad har jag nu? Fler kameror än vad jag egentligen behöver. Fyra kompaktkameror och en systemkamera med fyra objektiv. Och mängder av tillbehör som polarisationsfilter, försättslins, stativ och blixtar.
Den kompaktkamera jag använder mest är en Canon Powershot G7x mk2. Den klara det mesta. Har samma inställningsmöjligheter som en systemkamera och klara av av dåliga ljusförhållanden förvånansvärt bra.
När det gäller systemkameran så är det en Nikon D750 med en så kallad fullformatsensor. Genom den större sensorn har den litet förmåga att klara av svagt ljus.
Objektivparken består bara av objektiv med fast brännvid. Tre Nikonobjektiv, 28 mm, 50 mm och 85 mm. Alla tre med ljusstyrka 1:1,8. Dessutom ett Tamron Macro 90 mm 1:2,8, som dock har en icke fungerande autofocus.
Bilder som jag har tagit finns att se på ett antal ställen på nätet:
Vidare finns jag på följande bildbyråer: