UTRUSTNING.

Mobiltelefonen

Enkla och smidiga.

Idag finns det alla möjligheter för vem som helst att fotografera och få bra resultat utan krångel. Säg den telefon som saknar kamera. Mobiltelefonen har blivit dagens universalredskap, som även har en inbyggd kamera. Telefonernas kameror är idag ofta bättre än många av gårdagens kompaktkameror. Och de har ju även fördelen att alltid finnas till hands. Så det finns ingen anledning att se ner på mobiltelefonens kamera. Har sedan laddat ner en bildbehandlingsapp som t. ex. Snapseed kan man lätt fixa till bilderna. Man kan beskära, ljusa upp eller mörka ner etc.

För många är mobilens kamera fullt tillräcklig och rent av mer än så. Bilden ovan är tagen med min mobiltelefon, som jag hade lättast att få fram. Utan telefonen hade jag knappast haft denna minnesbild från Veteranmarschen 2015.

De enklaste kompaktkamerorna kan man säga vara efterföljare till gångna tiders lådkameror och Instamatickameror. Det var kameror som lät gemene man att fotografera. Med dessa enkla kameror var det inte längre något hokus pokus att ta en bild.

KOMPAKTKAMEROR

kOMPAKTA OCH KOMPETENTA

Kompaktkamerorna kan vara mycket enkla och sakna möjligheter att påverka, men också avancerade och ha i stort samma inställningsmöjligheter som avancerade systemkameror. Skillnaden mellan en systemkamera och en avancerad kompaktkamera är att systemkameran har utbytbar optik och i många fall möjlighet att använda andra tillbehör.

Många av kompaktkamerorna med inställningsmöjligheter har som regel endast ett begränsat antal bländarlägen att välja mellan. Vidare är inte objektivets ljusstyrka inte konstant genom brännviddsomfånget. Även om objektivet har en bra ljusstyrka i vidvinkelläget så blir ljusstyrkan betydligt sämre i teleläget. En solig dag kanske det inte betyder något, men är det mulet kan det ställa till problem. I synnerhet om kameran saknar bildstabilisator.

En del kompaktkameror har ett objektiv med mycket stort zoomomfång, vilket i vissa fall kan vara en fördel, men det gäller att vara medveten om att det även innebär nackdelar. Objektivet är som regel inte så ljusstarkt för att inte bli groteskt stort. Och i zoomens teleläge gäller det att hålla i ordentligt så att bilden inte blir oskarp på grund av rörelseoskärpa. Visserligen har dessa kameror bildstabilisering, men den kan givetvis inte uträtta några underverk. Så skall man ta en bild på maximal brännvidd under lite sämre ljusförhållanden så gäller det att ta stöd mot något stabilt eller ha ett bra stativ.

SYSTEMKAMEROR

MÅNGSIDIGA

Systemkamerornas signum är mångsidighet och flexibilitet. De har utbytbar optik, vilket gör att de lätt kan anpassas till fotografens behov. Den som har behov av att få med mycket där det är trångt kan använda ett vidvinkelobjektiv medan den som vill fotografera djur kan behöva använda ett teleobjektiv.

Systemkamerans ”kärna” kan man säga är kamerahuset, som innehåller sensorn och det som behövs för att registrera bilden. Sökarsystemet finns idag av två typer, optiskt och elektroniskt. I en kamera med en optisk sökare finns det en spegel som länkar upp bilden mot en mattskiva, som man betraktar via ett prisma eller ett spegelsystem. Spegeln som avlänkar ljuset mot mattskivan fälls upp vid exponeringen, vilken gör att kameran är allt annat än ljudlös. Spegelrörelsen är även något som kan bidra till oskärpa vid långa exponeringar, varför det som regel går att fälla upp spegeln i förväg så att den inte kan skaka om kameran. Autofokusen arbetar med att en separat sensor känner av när bilden är skarp. Än så länge är detta skärpeinställningssystem det snabbaste, men frågan är hur länge det förblir så.

Den andra varianten av sökare, som blir allt vanligare och som med all säkerhet kommer att ersätta den optiska sökaren är den elektroniska sökaren. Då finns ingen spegel med i bilden utan man ser det sensorn ser. Ja, man ser redan innan bilden tas hur den kommer att bli. Kamerahuset kan även göras tunnare och smidigare. Genom att den rörliga spegeln saknas blir kameran även tystare och mindre störande. Ingen störande spegelrörelse hör ju även sitt till för att göra skarpare bilder. I dessa kameror används samma sensor för att registrera bilden, mäta ljuset och ställa in skärpan. Detta innebär att man mäter det som kameran verkligen ”ser”. När det gäller autofokusen så har den blivit betydligt snabbare i reaktionen de senaste åren, men i svagt ljus har den fortfarande lite svårt att hänga med snabba rörelser. Men utvecklingen går snabbt och snart är det dessa spegellösa systemkameror som kommer att vara de dominerande.

 

OBJEKTIV

"ÖGAT"

Systemkamerornas signum är mångsidighet och flexibilitet. De har utbytbar optik, vilket gör att de lätt kan anpassas till fotografens behov. Den som har behov av att få med mycket där det är trångt kan använda ett vidvinkelobjektiv medan den som vill fotografera djur kan behöva använda ett teleobjektiv.

 

TILLBEHÖR

"MÅSTE HA PRYLARNA."

De flesta kamerorna har en inbyggd blixt som man fäller upp genom en knapptryckning alternativt att den fälls upp automatiskt beroende på kamerans inställning. Visst kan det vara praktiskt med den inbyggda blixten, men som jag ser det så har den i verkligheten en begränsad användning. Ett problem med den är att den sitter fast på kameran och är riktad rakt fram. Ljuset blir platt och intetsägande, men inte bara det, blixten är som regel verkligt svag. Ser den som en nödblixt alternativt en upplättningsblixt i vissa fall. Jag vill hellre rekommendera att satsa på en lös blixt, gärna med s.k. TTL-automatik och vridbart blixthuvud. Då kan blixten riktas mot vägg eller tak med bibehållen automatik för att på det viset få ett bättre ljus. Som alltid gäller det att lära sig att hantera sina verktyg. Att testa och se hur resultatet blir är ett sätt som är bra för att få bättre bilder. 

Stativ är bra att ha, men det gäller att undvika de billigaste. Att köpa ett billigt stativ, som ofta är vingligt, kan bli en dyr affär.Det är bättre att satsa på ett rejält stativ från början. Benen skall vara stadiga och lätta att justera. Stativhuvudet skall vara stabilt och inte vara svårt att låsa i det läge man vill. Det får ej heller ”krypa” och sakta ändra läge. Ju tyngre utrustningen är, som skall monteras på stativet, desto större blir även kraven på stabilitet. Har stativhuvudet en snabbkoppling underlättar det betydligt, då det går fort och enkelt att fästa kameran på stativet, varför det blir enklare att använda stativet. För den som enbart tar stillbilder är det ofta kulleden som är det vanligaste och bästa alternativet. Den som filmar behöver som regel ett videohuvud/panoramahuvud.

 

error: Content is protected !!